Andre Van Der Berg har släppt ett gäng starka singlar under namnet Sukabura 2019, men inte en enda av dessa har hamnat på den här fullängdaren. Men det gör absolut ingenting för nivån är lika hög ändå.
Det är stenhårt, skitigt och galet tungt samtidigt som det är medryckande. Titeln ”Jazgot” betyder ”oväsen” och det är väl en programförklaring så god som någon.
Elektronisk kroppsmusik när den är som bäst, helt enkelt.
Texterna är alltså på polska och personligen stör det mig inte ett dugg. Jag bryr mig mer om hur det låter än vad som avhandlas om jag ska vara ärlig och fastnar direkt i den skoningslösa öppningslåten Do Wiatru (”Till vinden”) som svänger nåt djävulskt.
Az do Krwi (”Tills det blöder”) är två minuter och trettiotre sekunder frenesi,
Tu i Teraz (”Här och nu”) är ren bodyglädje med sin effektiva tempoväxling och när mitt favoritspår Politycy (”politiker) kickar igång så vill jag bara slåss i bar överkropp med någon i en mörk gränd.
Det påminner som sagt en hel del om Pouppée Fabrikk, det är samma megafeta bas och in-your-face-attityd som Karlskogas stoltheter har gjort sig kända för och gillar man dem så bör man, ska man, måste man upptäcka Sukabura.
Den här plattans stora plus är att den klockar i på 33 minuter vilket gör den till en riktig urladdning som man knappast hinner tröttna på. Sen är det som sagt ren jävla energi att lyssna på ”Jazgot”. Man känner sig laddad och fylld av positiv aggression.
Om jag ska säga något negativt så är det möjligen att samma ljud återkommer tämligen ofta, men då har jag mer eller mindre krystat fram nåt dåligt. För det här är den platta jag lyssnat på allra mest de senaste veckorna tillsammans med Elm och Lucifer´s Aid och den här trion är helt klart det bästa du kan lyssna på just nu om du letar efter tung EBM.