Falsework är Young Galaxys femte album sedan 2007 och från att ha låtit mer indiepop har de gått till ett mer elektroniskt sound på sina tre senaste album. Mycket tack vare Dan Lissvik Problemet är att Falsework inte ger mig den där riktiga känslan som jag får när jag lyssnar på "Shapeshifting" eller framför allt "Ultramarine". Catherine McCandless röst låter lika bräcklig som vanligt, men jag hittar inte de där riktiga hitsen som fanns på Ultramarine som enligt mig var fullsmockad med hits vilket också märktes på antalet singlar som släpptes från albumet. Det finns ingen "Pretty Boy", "Sleepwalk with Me" eller "Crying My Heart Out".
Därmed inte sagt att "Falsework är ett direkt dåligt album, det lever bara inte upp till samma klass som sina föregångare. Om man redan hört Young Galaxy så har man inte svårt att ta Falsework till sitt hjärta men jag tvivlar på att man får några nya fans tack vare skivan.