Jag började skriva låtar redan i slutet av 90-talet med gitarr som grund. Jag spelade in demos i min hemstad Varberg och skickade runt. Att spela in egna låtar i en studio var det roligaste jag gjort så jag blev hooked for life.

På senare år har jag lugnat ner mig med turnerandet och då har det blivit fler låtar. Det underlättar ju också att ha en egen studio.

Genre är ibland lite svårt att styra över själv då andra sätter olika etiketter på ens musik. Pop med synthar säger jag själv och något förenklat brukar jag nämna Pet Shop Boys och New Order som exempel om någon frågar hur musiken låter.

Jag spelar in i Logic Pro X, men använder nästan inga av dess pluggar. Jag vill ha en så analog känsla det går så jag brukar spela in med hårdvarusynthar och köra det i Soundtoys pluggar som låter väldigt bra.

Jag trivs väldigt bra i studion just nu så jag har inte bokat in någon turné. Men om rätt gig erbjuds repar jag in bandet!

Foto: Daniela Gullström

Text: Gustaf Hull       2019-08-18

Den produktive artisten Azure Blue - Tobias Isaksson - släppte i somras albumet "Images of You", vilket är detfemte albumet på åtta år! Azure Blue levererar sval och skön synthpop med en modern touch. Synth.nu ville veta mer om artisten, vad som driver tempot och skapandet.

 

När började du göra musik under namnet Azure Blue?

Jag flyttade från Göteborg till Stockholm för 10 år sedan och började jobba på ett soloprojekt med trummaskiner och synthar. Den första låten som blev klar var "The Catcher in the Rye" 2010. Jag spelade live som Tobias Isaksson några gånger den sommaren men på hösten döpte jag projektet till Azure Blue och sajnade med skivbolaget Hybris.

 

Vad har du för musikalisk bakgrund?

Jag började skriva låtar redan i slutet av 90-talet med gitarr som grund. Jag spelade in demos i min hemstad Varberg och skickade runt. Att spela in egna låtar i en studio var det roligaste jag gjort så jag blev hooked for life. Blev upplockad av skivbolaget Labrador och hade en fin tid med mina band Laurel Music och Irene 2003-2008. Jag hade alltid co-producerat mina skivor med hjälp av andra som kunde det tekniska innan men 2013 skaffade jag vad jag behövde för att producera själv och har sedan dess gjort allt i egen studio.

 

Sedan debutalbumet Rule the Thirds 2011 har du släppt fem album. Utöver det en hel hög med singlar. Du är väldigt produktiv – är det planerat eller ligger det i din natur?

Jag har alltid skrivit mycket låtar. Det är min ventil och jag älskar att skriva. Men att utgivningstakten ökat de senare åren beror på att jag spelade väldigt mycket live de första åren som Azure Blue. Typ 100 spelningar i 10 länder. Jag jobbade med producenten Claes Björklund på de två första albumen och han har också turnerat flitigt så vi fick pussla ihop tiden mellan resorna. Claes är en riktig synthguru och jag har honom att tacka för så mycket. På senare år har jag lugnat ner mig med turnerandet och då har det blivit fler låtar. Det underlättar ju också att ha en egen studio.

 

Vad inspirerar dig?

Utöver musik är jag väldigt inspirerad av film, romaner, filosofi och stora och små händelser i livet. Kärleken är en stor inspirationskälla.

 

Finns det några artister som du influeras av?

Jag har alltid varit en stor musiknörd. Jag samlar på skivor och har Spotify-playlists i en massa olika genrer. Jag tror att allt man konsumerar sätter sig i musiken, men om man ska säga några artister som inspirerat Azure Blue så är det The Go-Betweens, China Crisis, OMD, Roxy Music, Simple Minds, Depeche Mode, Kraftwerk, Pet Shop Boys, Oppenheimer Analysis mm. Såklart samtida synthpop också. Och genrer som balearica, new wave, new romantic och minimal wave.

 

Känns som du står med en fot i synthen och en i indiescenen. Stämmer det?

Genre är ibland lite svårt att styra över själv då andra sätter olika etiketter på ens musik. Pop med synthar säger jag själv och något förenklat brukar jag nämna Pet Shop Boys och New Order som exempel om någon frågar hur musiken låter. Indie-scenen kom till mig via tidningar som Pop, Bibel och Sound Affects och den stora brittpopvågen och swindiescenen på 90-talet. Tiden i Göteborg var verkligen präglad av indiepop och mina gamla band gjorde att jag blivit bokad till popklubbar snarare än synthklubbar. Men mina melodier ser jag mest som traditionellt skriven pop med filmiskt sound. Rent arbetsmässigt har jag nuförtiden mycket gemensamt med olika synth- och electronica-scener där musiken till stor del programmeras i sequencers. Jag startade en egen label vid namn The Future Sound of Stockholm vid årsskiftet för att slå ett slag för pop och melodiös musik gjord med hårdvarusynthar. Någon kallade mig Varbergs Johnny Jewel och det gjorde mig väldigt glad eftersom han är en förebild både som producent och låtskrivare och han verkar ju älska både Bruce Springsteen och 60-talspop och synthar. Hans Italians Do It Better är referens för vad vi vill göra med FSOS-labeln.

 

Har läst att du skriver allt på gitarr och sedan arrangerar låtarna med synthar. Är det alltid så eller finns undantag där syntljuden sätter agendan för låten?

På den nya skivan har jag skrivit mest på gitarr men det är lite olika. Jag jobbar väldigt snabbt med låtskrivandet och arret men mixen och detaljerna kan ta tid eftersom jag har en väldigt tydlig bild av vad jag vill uppnå. Att göra beats enligt logiken av en vintage trummaskin, adda arr i midi och köra ljuden genom hårdvarusynthar och toppa med lite livespelade leads på synth och andra instrument plus sång har blivit en metod jag gillar. Att tracka midi till hårdvara ger mig båda händerna fria till filtren på synthen så jag kan tweaka ljuden live vid tracking.

 

Vilka synthar och mjukvara föredrar du?

Jag spelar in i Logic Pro X, men använder nästan inga av dess pluggar. Jag vill ha en så analog känsla det går så jag brukar spela in med hårdvarusynthar och köra det i Soundtoys pluggar som låter väldigt bra. Det varierar lite från album till album men med grunden i Oberheim och Roland har jag kryddat med Nord, Moog och Korg. En ny synth kan ge ny inspiration och nya färger till ljudpaletten, men på den nya skivan har jag förlitat mig väldigt mycket på samplingar från Oberheim och kört merparten av arren på Roland JX-03, Roland JD-Xi och ofta använder jag hårdvarueffekter via en mixer.

 

Din senaste skiva Images of You beskriver du själv som en kärlekshistoria. Berätta gärna kort om den!

Det är ett helt album skrivit till min flickvän som en hommage till kärleken. Låtarna kom i en strid ström det senaste året och att ha en musa att spela upp dem för och få respons direkt har varit otroligt inspirerande. Min tjej jobbar med film och har gjort en video till låten "The Rose" så det här albumet fick en extra dimension då det blev som en dialog mellan min musik och hennes film.

 

Vad betyder texterna för dig?

Texterna är minst lika viktiga för mig som musiken och jag tycker ofta det är synd att låttexter sällan omnämns i recensioner och analyser av musik. Det är typ bara om någon får en utmärkelse som det pratas om. Jag skriver grunden till mina låtar väldigt snabbt och fokuserat. Det finns inget bättre än när orden bara faller på plats och för det mesta kan jag nynna en skiss direkt, men att hitta exakta fraser kan ibland ta tid. Jag vill att texterna ska hålla för att läsas utan musiken till. Som dikter. Med undantag för vissa låtar som Wild For The Night på nya skivan som har en enklare text för att det passar låten och skivan.

 

Åter igen har du samarbetat med Paola och The Land Below. Ni verkar ha en tajt relation. Vad är det bästa att samarbeta med dem?

Vi är ett crew enade av labeln jag nämnde. FSOS. Det bästa med våra samarbeten är tilliten och att vi verkligen uppskattar varandras musik. Det finns en ömsesidig respekt mellan oss så det är väldigt enkelt att kommunicera vad vi vill göra sen är det bara att spela in.

 

Vad händer härnäst?

Jag jobbar på för fullt. Älskar att göra musik i olika former. Allt från tuffa beats till ballader. Azure Blue har blivit mitt hjärteprojekt och jag har flera halvklara låtar redan, men med fem album ute funderar jag på EP-formatet för nästa släpp. Vi får se. I övrigt har jag flera nya släpp på väg ut på vår label The Future Sound of Stockholm, lite nya producentjobb och ett nytt eget projekt under arbete, men jag vill hålla det lite hemligt ett tag till. Jag trivs väldigt bra i studion just nu så jag har inte bokat in någon turné. Men om rätt gig erbjuds repar jag in bandet!

 

 

Du kan lyssna på Azure Blues nya album på Spotify.

 

 

Azure Blue

Foto: Viktor Skogqvist

COPYRIGHT (C) 2019