För några år sedan fick jag ett tips från en kanadensisk Facebook-vän om ett amerikanskt band som gjorde bråkig 90-tals EBM á la Leæther Strip och tidiga Front Line Assembly.

Jag sökte upp bandet på Bandcamp och blev verkligen inte besviken. Störig, skitig industriell EBM med åtminstone ena foten djupt rotad i 90-talets början.

 

När jag tidigare i år kontaktade bandet för en intervju så blev jag häpen över deras låga ålder. Vi i Europa har ju en, minst sagt, hög medelålder på medlemmarna i banden som är aktiva här. Så tillåt mig att presentera den tyngre synthscenens framtid:

Chrome Corpse.

 

Hej på er! Ni kan väl börja med att berätta lite om er själva för våra läsare. Hur träffades ni?

Michael: Hej! Jag heter Michael Pinch, också känd som Michael F Ninethousand. Jag är 22 år gammal, går på college och studerar psykologi. James, som inte kunde vara med, är 24 år gammal och vi träffades på ett café nära mitt hem där han jobbade då. Anton, eller Tony, och jag träffades online. Båda två är tämligen nya medlemmar i Chrome Corpse och jobbar på den kommande skivan med mig. Peter har varit borta från bandet sedan vi släppte vår första skiva.

 

Anton: Hej! Anton här. 27 år gammal. Jag kom in i bandet ganska så sent. Michael kontaktade mig angående mitt dåvarande musikaliska projekt på vintern 2017 och vi chattade en hel del och fick väldigt bra kontakt, vilket då ledde till att jag la en hjälpande hand till Chrome Corpse.

Jag skrev text och la en del sång på låten B.I.E.T från ”Intimidation Tactics 353”-kassetten och på låten Gun Spit. Jag bor i Frankrike så mina bidrag till bandet går genom cyberrymden, i alla fall just nu.

 

När startade ni bandet och vilka influenser hade ni på den tiden?

Michael: Jag började göra musik under namnet Chrome Corpse tillsammans med Peter Jobson någon gång runt 2011, och på den tiden var våra influenser från alla möjliga genrer. Men mestadels gjorde vi experimentell, mörk ambient och några få mediokra industrimetal-låtar som aldrig kommer se dagens ljus, hahaha!

Chrome Corpse har gått igenom flera medlemsbyten sedan dess och naturligtvis har våra influenser blivit smalare. Nuförtiden är det mestadels EBM-orienterad musik vi lyssnar på. Jag kan inte säga en enskild skiva som har influerat min musik, det är så många. Men för att namedroppa några album och EP:s som har betytt mycket för mig så är det ”Front by Front” och ”No Comment” med Front 242. ”Gashed Senses and Crossfire”, ”Corrosion” och ”Disorder” med Front Line Assembly, Nitzer Ebbs två första album, Vomito Negros ”Shock” och ”Human”. ”Fever” och ”Plague” med Klinik, Inside Treatments två första skivor, ”Hit the Pulse” med Portion Control och DRP ”Electro Brain 586”.

Dom andra medlemmarna skulle förmodligen svara helt annorlunda, haha!

 

Anton: Jag började göra music runt 2007, på den tiden var jag influerad av både electroindustri och postpunk, Skinny Puppy, Nine Inch Nails, KMFDM, Cabaret Voltaire, Sisters of Mercy, Joy Division, Bauhaus med flera. Mitt intresse för EBM kom mycket, mycket senare. Det lustiga är att jag väldigt tidigt gjorde en remix på en cover av Nitzer Ebbs Murderous som ett coolt japanskt band vid namn ScWHA CAT hade gjort. Men av någon anledning så kollade jag inte upp den typen av musik där och då.

Ett album som har betytt mycket för mig, kanske inte så originellt svar, men jag måste säga Nine Inch Nails ”The Downward Spiral”.

Jag minns familjeutflykter till kusten på vintersöndagar, jag gick på skogspromenader med den i hörlurarna och tänkte att det ”det finns verkligen inget annat än musik för mig”.

 

Hur går det till när ni skapar musiken? Vem gör vad i studion och hur ser den kreativa processen ut?

Michael: Jag gör det mesta när det gäller programmering, produktion, låtskrivande och mixande. Jag brukade vara den som sjöng, men nu gör jag bara bakgrundssång då min röst passar bättre till det. Anton är också en bättre frontman så han står för huvudparten av sången. James hjälper mig med produktionen varje gång vi använder hårdvara, vilket vi gör för det mesta nu för tiden. Han är också vår livetrummis.

När det gäller utrustning så använder vi en mix av både hårdvara och mjukvara. Hårdvaran består av ett par Korg synthar/samplers, olika effektpedaler och nån Roland-synth här och där. Några av våra låtar är helt gjorda på hårdvara med minimal efterproduktion i datorn. Till exempel gjorde James låten Helicopter Pilot med endast sin Electribe ESX. Andra låtar lutar sig nästan helt mot mjukvara å andra sidan. Vi är inga maskinnördar, för oss spelar det ingen roll vilken utrustning vi använder. Om vi skulle vara det så skulle vi förmodligen lägga alla pengar på dyra modularssytem som ändå skulle ta för lång tid att använda, hahaha!

 

Vi använder helt enkelt det som känns mest bekvämt och kreativt för oss vid varje tillfälle. Men med det sagt; för oss är det väldigt, väldigt viktigt att aldrig någonsin använda presets!

Hursomhelst, live så kör vi mest med hårdvara då det är lättare att ta fram och ta bort. Sen har jag lärt mig den hårda vägen att datorer inte går att lita på när man står på en scen, haha!

 

Anton: Chrome Corpse sound är väldigt annorlunda från det jag kan göra, för jag suger på att göra minimalistiska, brutala beats även om jag älskar det soundet. Så jag vill inte röra till den kreativa processen alltför mycket. Min input är främst texterna och hur sången ska låta, och det är lite mer melodiskt än vad det brukade vara för Chrome Corpse. Och det är nog kanske inte exakt vad de andra vill ha, men jag kör på det spåret så länge jag kan, haha!

 

På er första fullängdare så var det ett par spår i ren Power Electronics/Noise-stil som verkligen stack ut och fick mig att höja på ögonbrynen ordentligt. Är det en genre som ni kommer fortsätta med i Chrome Corpse eller kanske som ett sidoprojekt?

Michael: Jag blir glad när du nämner de där industriella noise-låtarna, det är faktiskt de enda två låtarna från våran debut som jag inte hatar, haha! Dom var tänkta till ett sidoprojekt från första början, men jag tänkte att det skulle vara vansinnigt roligt att stoppa in dom på albumet bara för att jävlas med dom som bara väntade sig dansanta låtar!

Vi kommer definitivt att fortsätta röra oss i det där Whitehouse/Genocide Organ-landskapet framöver också. Och vi har faktiskt redan bestämt oss för att ha med såna låtar på kommande skivan. Men den här gången ska dom få smälta in lite bättre med resten så att det inte låter helt malplacerat.

 

De senaste åren har det ju kommit en våg av unga, amerikanska band som låtit sig inspireras av 90-talets industriella sound: Youth Code, High-Functioning Flesh och Statiqbloom till exempel. Vad tror ni det var som startade den trenden?

Michael: Jag tror att det som startade hela den här ”oldschool-EBM-renässansen” var att folk helt enkelt blev dödströtta på all klichéartad aggrotech och futurepopdynga som kom från industrial-scenen. När väl band som //Tense//, Youth Code och High-functioning Flesh kom fram så var det verkligen en frisk fläkt. Även om vissa av banden helt uppenbart försökte efterlikna sina influenser så gjorde de det så pass bra att hela genren fick gå tillbaka till sina rötter på något sätt.

Jag ska dock erkänna att jag inte visste om den här återfödelsen i genren som började komma runt 2010. Men jag var verkligen trött på att det inte gick att hitta bra elektronisk musik vid den här tiden. Jag minns att varje gång jag sökte på ”EBM”, ”industrial”, eller ”electro industrial” på spellistor på nätet så hittade jag bara massa värdelös cybergoth, ha, ha!

Jag tycker det är ganska coolt att vi räknas med i den här ”oldschool revival movement” som kommit fram även om det inte var vår mening, vi har bara gjort vår egen grej ända från början.

 

Anton: Jag vet faktiskt inte. Och eftersom jag kommer från Frankrike så kan jag inte tala för den amerikanska scenen. I Europa har vi ju en liknande trend som kanske är lite svårt att förklara kortfattat. Men vi kan ju ta Sverige som ett exempel. När jag pratar med folk från Skandinavien på fester så verkar ju scenen ha tagit en helt annan väg. Hur ser ni på det?

Vi här i Sverige upplever väl att oldschool EBM är väldigt trogen sin formula, men att det också börjar komma fram mer ”Newschool EBM” som t ex Klack, Schwefelgelb och liknande. Men det stora problemet i genren är väl återväxten. De flesta som håller på med industri och EBM här är ju 40+.

Men om vi tittar på den amerikanska scenen igen, finns det några andra nya och bra band ni kan rekommendera förutom de som tidigare nämnts?

Michael: Helt ärligt så lyssnar jag ingenting på amerikansk industrial, EBM eller postpunk, och verkligen inte på något nytt, haha! Det mesta jag lyssnar på kommer från länder utanför USA. Men några amerikanska band som jag gillar är //Tense//, Sarin, Pure Ground, Light Asylum, Spit Mask, Boy Harsher, Missing Witness och våra vapenbröder och bolagskollegor Night Terrors som brukar vara med på våra livespelningar lite då och då. Dom gör musik liknande vår, riktigt cool Dark Electro/EBM och dessutom bor dom i Washington så jag måste ju pusha för dem!

Anton: Inva//id äger! Och Night Terrors fullkomligt skrämmer skiten ur mig!

 

Om ni fick jobba med en annan artist eller grupp, vem/vilka skulle ni välja och varför?

Michael: Jag skulle verkligen vilja jobba med Devin Townsend mer än någon annan, han är en av mina absoluta favoritartister genom tiderna. Jag har varit ett stort fan av Strapping Young Lad och Devin Townsend Project i många år, och faktum är att den första konserten jag gick på var med Devin Townsend Project. Han och jag har samma sätt att tänka när det gäller musik och kreativitet och jag bara älskar hur mångsidig han är. Han gör typ allt. Jag ser verkligen upp till honom och tycker att han är en bra förebild jämfört med de där gothindustri-snubbarna som anstränger sig för att vara så mörka och hårda hela tiden, haha!

Men jag gillar också hur positiv Townsend är och att kvalitén på hans grejer alltid är hög.

Anton: Det här är uppenbarligen en kuggfråga, haha…

 

Hur ser den närmaste framtiden ut för Chrome Corpse då? Nytt album? Festivalspelningar?

Michael: Vi har ett nytt album som är nästan klart, vi håller som bäst på med att finslipa det sista och vi ska spela på en industrifestival i Seattle i sommar som heter Mechanismus – Let´s Go to War. Sen blir det kanske några fler spelningar här i USA, men det får vi se. Och sen har vi ju faktiskt några spelningar i Europa också, men det kan jag inte säga så mycket om för tillfället. Men håll koll på Chrome Corpse Facebook-sida för uppdateringar!

Anton: Ja, albumet kommer väl tämligen snart, tror jag. Och när det gäller livespelningar så kan jag väl säga att det finns hopp, haha!

 

Till sist, en fråga jag alltid ställer till utländska band: Har ni något svenskt favoritband inom EBM/industrial?

Michael: Självklart! Jag är ett stort fan av svensk EBM. Jag älskar Scapa Flow, Inside Treatment och Pouppée Fabrikk. De banden är några av mina största influenser. Nyare band som No Sleep By The Machine, Celldöd och Necro Facility är också riktigt bra!

Anton: Om jag ska var ärlig så är inte EBM det jag förknippar med Sverige. Snarare är det alla grymma band inom Martial Industrial och synthpop såväl som melodisk black- och death metal som jag gillar. Så jag svarar Arditi!

 

 

Med det så tackar jag de båda herrarna för att de tog sig tid för Synth.nu och så håller i alla fall jag tummarna för att vi får se dem på svensk mark någon gång i en inte alltför avlägsen framtid.

För den som blivit nyfiken på Chrome Corpse så rekommenderar jag att kolla upp dem på Bandcamp.