I 20 år har duon spridit sin egensinniga musik och skaffat en stor fanbase över hela världen. I år är det dags för den blott tredje fullängdaren från bandet. Den släpps lämpligt nog på den internationella EBM-dagen den 24/2 och jag bestämde mig för att kontakta bandet för en intervju om både det nya albumet, gamla minnen och framtidsdrömmar.

 

Hej på er! Nu är er tredje fullängdare är äntligen här. Kan ni beskriva soundet med tre ord?

Jonatan – Lekfullt, back-to-basic, episkt.

Gustav –Varmt, kyligt, dynamiskt

 

Hela plattan känns ju väldigt avslappnad och lekfull, som om ni jammat fram den. Håller ni med om det, och i så fall vad tror ni det beror på?

Jonatan – Dels hade riggat upp nya instrument, dels stängde vi in oss under två veckor (en vecka sommaren 2019, en vecka sommaren 2020) och bara fokuserade på musiken.

Gustav – Vi uppdaterade hela vår ljudbank och införskaffade lite effektboxar och annat skoj från 80-talet. Vi ville att det skulle låta retro men ändå tidlöst. Men du har rätt, vi hade väldigt roligt under inspelningen som gjordes i mitt vardagsrum i Lund, vi körde bara på!

 

Vad är ni mest nöjda med på "Fernes Land"? Har ni någon personlig favoritlåt och varför just den?

Jonatan – Männer Gegen Männer, ger fingervisning om hur skivan låter på det stora hela. Samt Funkbereit, en avskalad låt med bara det nödvändigaste för att få ett svängigt sound.

Gustav – Jag gillar det stora soundet i titellåten Fernes Land som delvis byggdes upp av att jag spelade in bakgrundsljudet från en tågresa från Hässleholm till Lund i förstaklassen på Öresundståget. Det är det som brummar i introt och outrot. Gillar även den sköna Fabio Frizzi-/Lucio Fulci-känslan i Die Schreckensinsel, vi ville göra zombiefilmsdisco.

 

Plattan har ju klassisk vinyllängd på 36 minuter. Fick ni gallra mycket för att få ner speltiden och finns det i så fall låtar som kommer ges ut på EP el liknande?

Gustav – Den är faktiskt hela 38 minuter. Men ja, vi fick ta bort ungefär 5 låtar, i efterhand tror jag det var rätt val annars hade skivan blivit för lång. Men vi har cirka 5 låtar över till kommande releaser. Kanske EP, kanske singel, kanske album - vem vet.

Jonatan – För att vara ärlig så orkade jag inte skriva texter till alla låtarna. Skulle behövt en vecka till då. Men det kommer!

 

När ni gör ny musik, vad utgår ni ifrån? Är det en fras, en melodislinga, en takt, ett ljud..?

Jonatan - Vi åtgår från en programmerad trumtakt med ungefär de ljuden vi eftersträvar för låten i fråga. Sedan jammar jag synthbasen i takt till trummorna och vrider till ljudet samtidigt tills jag är hyfsat nöjd. Eller en melodi eller vad vi nu känner att skall bli låtens grundstomme.

 

 Hur går ni vidare från den grundidén sen då?

 Gustav – När Jonatan har jammat fram några bra melodier och basgångar så bygger jag upp låten utifrån hur vi vill ha den med verser, refrängen, breaks och så vidare. Sedan lägger vi ofta till diverse samplingar och annat kul. Sist av allt skriver Jonatan texten. Sedan gör jag postproduktionen.

 

Ni har ju jobbat med musiken både på distans och när ni bott i samma stad. Vad har det funnits för nackdelar och fördelar med dessa två olika arbetssätt?

Gustav – Vi gör bara musik när vi ses eftersom vi har sådan uråldrig maskinpark med Ataridatorer och annat. Så i praktiken är det ingen skillnad annat än att vi inte kunde ses lika ofta när jag bodde i Lund.

Jonatan – Det blir mer fokuserat när vi sällan ses och gör musik. Då kan vi göra 8–10 låtar på en vecka utan problem.

 

Det faktum att ni nu är tillbaka i samma stad och bor bara en halv kilometer från varandra, kommer det innebära tätare släpp i framtiden? Hur känner ni inför det?

Jonatan – I och med att vi bor nära varandra så bidrar det ju helt klart till att vi förmodligen kommer att göra musik oftare och därigenom kunna producera mer material.

Gustav – Det har varit nyttigt att bo ifrån min hemstad i nästa ett årtionde men det känns rätt att flytta hem nu med mycket nya erfarenheter. Jag tror helt klart att vi kommer ha ett bra kreativt flow när vi väl byggt upp vår nya Sturmstudio i Gävle.

 

 Ni har ju en stor fanbase och många lyssnare på Spotify. Av de svenska synthbanden kunde jag bara hitta tre stycken som har fler lyssnare per månad. Vad tror ni själva att det är som gör att ni blivit så populära?  Vad har ni t ex fått för feedback från tyska lyssnare med tanke på att texterna är på deras modersmål?

Jonatan – Trallvänliga låtar med starka refränger samtidigt som vi bjuder på oss själva. Av tyskarna får vi 99% positiv feedback, de få negativa kommentarerna kommer från svenskar som beskyller oss för skoltyska. Förvisso delvis sant men går det hem i Tyskland så kan vi överse med det.

Gustav – Vad gäller Spotify så går det lite upp och ner beroende på om man har precis släppt en ny skiva eller inte. Det finns nog fler band än de du nämner som har fler lyssnare än oss.  Vi gör vår grej, någon form av EBM med inslag av NDW, synthpop och annat kul. På pappret kanske inte en helt unik kombination men tycker ändå vårt utförande är hyfsat säreget och det är därför vi har en relativt liten men mycket trogen skara fans över hela världen.

 

 Ni har ju faktiskt hållit på i hela 20 år. Vad är det bästa respektive värsta minnet från dessa år?

Jonatan – Det värsta var när vi spelade i Malmö på Vogon Variety 2004 och framförde en otroligt usel cover på Join In the Chant. Synthljuden på låten var helt enkelt kassa och vårt framförande av den inte helt klockrent av olika anledningar. Bästa var när vi spelade i Mexiko City inför 1 500 galna fans och fick skriva autografer och ta selfies i timmar innan spelningen, det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma!

Gustav – Värsta var när vi spelade i Polen 2010 och blev lurade på pengar av arrangören. Vi gjorde förvisso ett riktigt uselt gig på grund av att arrangören ställde fram 10 flaskor polsk vodka på bordet backstage innan konserten vilket var svårt att hantera för två glada 25-åringar från Gävle. Men alla banden som spelade, tex Jäger 90, Spetsnaz osv. blev också blåsa på sina gager. Bästa, ja Mexiko var extremt bra som Jonatan sa. Men bästa minnena är helt enkelt alla dom små mötena med fans och intresserade över hela världen där vi har spelat. Vi försöker alltid mingla innan och efter spelningarna med våra fans och bjuda på oss själva.

 

Till sist, dröm fritt: Vad finns på er Bucket List när det gäller Sturm Café?

Gustav – Att införskaffa i en Prophet 5-synth, gjorde en hyfsad förtjänst på lägenhetsförsäljning så jag hoppas kunna köpa en under våren. Vi försöker uppdatera synthparken till varje release med en eller två nya synthar. Det vore även riktigt roligt att spela i Brasilien då vi sedan länge har en stor fansbase där samt att min familj bodde där på 70-talet.

Jonatan – Att hålla i gång under ett antal år till och ge ut musik som fansen gillar. Att inte bli kvar i samma ram, istället försöka förnya soundet med varje release men ändå behålla en fot i det gamla. Det vore även kul att spela i USA en dag.  Ett samarbete med AC/DC vore kul, vi har ju bixten/blixtarna i logon gemensamt med deras High Voltage-album, haha!

Vi uppdaterade hela vår ljudbank och införskaffade lite effektboxar och annat skoj från 80-talet. Vi ville att det skulle låta retro men ändå tidlöst.

Text: Mattias Larsson      2021-02-23

- Gävles germaner är tillbaka.

När Jonatan har jammat fram några bra melodier och basgångar så bygger jag upp låten utifrån hur vi vill ha den med verser, refrängen, breaks och så vidare.

Trallvänliga låtar med starka refränger samtidigt som vi bjuder på oss själva. Av tyskarna får vi 99% positiv feedback, de få negativa kommentarerna kommer från svenskar som beskyller oss för skoltyska.

Bästa, ja Mexiko var extremt bra som Jonatan sa. Men bästa minnena är helt enkelt alla dom små mötena med fans och intresserade över hela världen där vi har spelat.

STURM CAFÉ

COPYRIGHT (C) 2021