I somras fick Synth.nu en spännande skiva - 1991 - i mailen av artisten Yestergrey. Snygga synthpoplåtar som för tankarna till DM:s Berlin-sound och samtida, dylik deppsynth. Det väckte förstås vår nyfikenhet och kontaktade mannen bakom projektet - Dan Törnqvist - för en intervju.

 

Presentera dig kort och din musik!

Jag har gjort musik i någon form sedan slutet av 90-talet, med varierade resultat och inriktningar. Fick min första ”hit” på Arvika-campingen med Synthpopper, en cover på Punkrocker, som var stor då. Medverkat på enstaka house- och synthpopsinglar under namnet Shift Lock (största framgången var plats 56 på Swedish Dance Chart…) innan det tog fart med Motormännen för några år sedan. Med tiden utvecklar man sig musikaliskt, tekniskt och bygger framförallt upp ett nätverk av kunniga människor, som kan hjälpa en. Jag hade inte kunnat göra Yestergrey på detta sätt för 20 år sedan.

   Jag har en stor kärlek till mörk, melankolisk synthmusik från tiden 1985-95 med sina skeva melodier och kalla ljudlandskap, som byggde mycket på tidiga samplers och romplers möjligheter och begränsningar. Jag försökte hitta ny musik med den estetiken, men gick bet så jag bestämde mig för att lösa det på egen hand. Yestergrey gör renodlad deppsynth, som inte försöker vara ett dugg modern, och som ska fylla tomrummet i mina egna spellistor.

 

Tänker på din bakgrund genom technoscenen - kom det sig av att du från början var synthare? Eller har det kommit via technon?

Har haft en förkärlek för elektroniska ljud ända sedan Erasure och Modern Talking i förskolan och blev sedan svartsynthare och Depeche-fanatiker i gymnasiet. Fördjupade mig samtidigt i klubbmusik genom P3 Dans och har främst rört mig i de kretsarna med synthen i bakgrunden. Från och till varit intresserad av all elektronisk musik, från rumänsk minimal till drum’n’bass till deep house. Dock ingen trance eller dubstep.

Technon är ju inte heller jättelångt från EBM-scenen. Är det något du också varit och nosat på?

Anhalt EBM, eller oldschool body, är nog faktiskt den genre jag lyssnar allra mest på, t.ex. Jäger 90, Frontal, Sturm Café, allt från Electric Tremor. Upptäckte den sent i livet och har ingen ambition att försöka skrika på tyska själv. Inget stort fan av den ”kanadensiska” skolan dock.

 

Du släppte ju ditt debutalbum här i somras - "1991". Berätta kort om processen med det!

När mitt ena band Reverbal Sign tog en paus förra hösten ville jag göra ett seriöst försök igen på egen hand, och nyckeln var ironiskt nog att be min bandkollega Axel Hubinette om hjälp med att få till en proffsig och putsad slutprodukt – han har mycket bättre öron och tålamod för det än jag. Fyra låtar blev snabbt klara och skickades ut hejvilt. Efter att fått napp på demon, så fick jag i uppdrag att leverera en fullängdare och på en månad hade jag skrivit och spelat in material, som vi sedan satte oss och mixade ned under en intensiv period. Mastring och omslagsdesign (återigen, stor hjälp av duktiga kontakter, Jim Kaneko och Mikael Langer) gick fort och tryckning och lansering likaså. Jag och Axel har sedan jobbat vidare med en livesättning och musikvideo.

 

Soundmässigt är det ju närmast porträttlikt DM:s Berlinsound och dylik "deppsynth" från slutet av 80-talet. Vad är det som får dig att fängslas av det soundet?

Kallt, ödsligt och rumsligt med en mänsklig närvaro i sången. Vemodet som balanserar mellan dur och moll förstärks av det vassa och industriella.

 

Vilka samtida plattor - till den era du inspireras av - tycker du är viktigast?

Mobile Homes tre första plattor är den ultimata deppsynthen, som såklart byggde på den standard Depeche satte med sina Hansa-skivor, där Black Celebration för alltid kommer vara det bästa som mänskligheten åstadkommit. Sen ska sägas att Mobile Homes nog inspirerats mer av The Smiths än av DM, och inte oväntat har jag ju också lyssnat väldigt mycket på Manchester-bandet.

 

Gissar E-MU Emax (synthesizer red.anm.) är din bäste vän?

Det hade den varit om jag fått tag på någon i tid, men på albumet är det faktiskt mest en Emulator II-plugin som skapat soundet. Idag är dock arbetshästen en Ensoniq EPS 16+, fantastisk ljudförstörare!

 

Vad för hårdvara eller mjukvara jobbar du annars med?

I mina andra band jobbar jag mycket med Elektrons maskiner, men med Yestergrey, som handlar mer om exakta, distinkta ljud och inte så mycket filter eller loopar, blir det mest Ensoniq, Moog Minitaur, Nord Lead 2 och ett fåtal plugins. Allt arras och produceras i Ableton.

 

Hur jobbar du med dina texter?

Mindre än när jag var 17… Men jag försöker skapa en atmosfär genom ordval och formuleringar kring ett ämne eller en känsla, och inte så mycket historieberättande.

 

Vad tycker du om synthscenen idag? Vilka band gillar du?

Starkare än på länge, det känns som att den växt ihop med cold/minimal wave, ambient/noise och techno på senare år, vilket känns hälsosamt så länge folk respekterar genrens grundvalar. Kalabalik-festivalen är ett mycket gott tecken. Synthwave-vågen har ju också gett mycket ny energi till scenen, även om det inte är något jag direkt lyssnar på. Bland nya band gillar jag allt som Zoe Zanias gör (Linea Aspera, Keluar m.m.), Empathy Test, Kennelklubben, Fragrance, Xeno & Oaklander, Derniere Volante m.fl. Vill tipsa om Gentle Touch, som tyvärr inte gjort något sen 2008 vad jag vet.

 

Hur kommer det sig att du hamnat på det ryska bolaget ScentAir Records?

Jag skickade demos till rätt många bolag, som jag letade upp på Bandcamp och liknande. De flesta var dock helt fokuserade på generisk postpunk och synthwave, väldigt få ville röra vid klassisk synthpop. ScentAir är ett av få som verkligen satsar på snedluggar och jag gillar verkligen Alien Skin, som släpper hos dem. Jag hade tänkt mig en kort digital EP men de var bara intresserade av ett helt album, och det känns väldigt bra att ha gjort det fullt ut.

 

 "1991" finns ute digitalt på alla plattformar. Finns den fysiskt? Gissar en vinyl också? Kassett?

På CD, faktiskt. ScentAir Records släpper mycket på CD, vilket jag har förstått fortfarande har ett värde i Ryssland och framför allt i Tyskland. Det är nog mer i Sverige som hipsterformaten florerar, så jag har fortfarande inte hittat någon här som ens kan spela upp CD-skivan hos sig...

 

Berätta om närmaste framtiden!

Först releasefest med premiärspelning 20:e augusti på Sjätte tunnan i Gamla stan, på Synth After Work tillsammans med Aux Animaux, sen får vi se om det finns intresse för fler gigs under hösten. En musikvideo är klar att släppas. Beroende på hur väl skivan tas emot nu så får vi se hur det blir med uppföljare, men jag har redan nästan ett helt album halvklart i datorn, så hoppas på det bästa!

 

 

Vill du lyssna på Yestergreys "1991" så finns den på Spotify.

Och här kan du se videon till Yestergreys nya singel "Eight or Nine".