Léon Theremins olika uppfinningar:

Theremin (1920)

Elektronisk-mekanisk tv (1926)

Rhythmicon – världens första elektroniska trummaskin (1931)

Terpsitone – en plattform som omvandlade dansrörelser till musiktoner (1932)

The Great Seal Bug (1945)

Burans avlyssningsapparat (1947)

Text Martin Brandhill   2016-09-06

Léon Theremin – världens första, elektroniska musikstjärna

Vid 17 års ålder hade han ett helt eget laboratorium i sitt hem där han satt och experimenterade med högfrekventa kretsar, optik och magnetiska fält.

År 1930 genomförde tio thereminister en fullsatt konsert på scenen i Carnegie Hall

Bland annat rhythmicon som var världens första elektroniska trummaskin på uppdrag av den amerikanske kompositören och teoretiker Henry Cowell.

Léon uppfann också en annan avlyssningsapparat som kallades för The Great Seal Bug som var förklädd i en kopia av det amerikanska statsvapnet.

"En av de största elektroniska musikälskarna, just på grund av theremin, var Robert Moog..."

Måndagen den 15 augusti hade den ryske uppfinnaren och teknikern Léon Theremin blivit 120 år gammal. Fysikern som kom på ett av världens första elektroniska musikinstrument -theremin (eller thereminvox). Musikinstrumentet var det första i sitt slag som massproducerades och han blev världens första elektroniska musikstjärna under 1920- och 1930-talet. 40 år innan de tyska Kraftwerk kom till världen och häpnade oss med elektronisk musik och sina innovativa musikinstrument som vocoder och elektronisk trummaskin.

Léon Theremin föddes under namnet Lev Sergeyevich Termen den 15 augusti 1896 i Sankt Petersburg i det dåvarande ryska imperiet. Redan vid tidig ålder var han väldigt intresserad av elektricitet och redan vid tretton års ålder demonstrerade han olika optiska effekter som det gick att göra med elektricitet för en publik bestående av skolelever och deras föräldrar. Vid 17 års ålder hade han ett helt eget laboratorium i sitt hem där han satt och experimenterade med högfrekventa kretsar, optik och magnetiska fält. Med andra ord, var Léon Theremin en väldigt framstående elev i skolan och han fick möjligheten att kunna få träffa på Abram Fyodorovich Ioffe, som var en känd rysk/sovjetisk fysiker som skulle betyda väldigt mycket i Léon Theremins liv.

 

Under första världskriget utbildade han sig till militärradioingenjör i Nikolayevska militäringenjörskola i Petrograd (Sankt Petersburgs nya ortnamn på grund av första världskrigets utbrott). Som militärradioingenjör hade han bland annat översikt i konstruktionen av en ny radiostation i Saratov i sydvästra Ryssland. Radiostationen var till för att Moskva skulle kunna kommunicera utåt till lokalbefolkningen som bodde utmed floden Volga. För Léon Theremin personligen var det flera jobbiga stunder med första världskriget och det efterföljande ryska inbördeskriget 1917-1923. Dels var det svårigheter att kunna få tag på mat för att överleva dagen, men också så fann Léon Theremin en del svårigheter med att kunna att jobba med utländska experter. Lyckligtvis fick han ett telefonsamtal från Loffe som ville att Léon skulle få komma och arbeta i hans nybildade Fysiologisk-Tekniska Institutet i Petrograd. Léon tackade ja utan tvekan till Loffes inbjudan och begav sig till Petrograd. Väl där kunde Léon forska vidare inom högfrekvent elektricitet och magnetfält som Léon var väldigt intresserad i.

 

Under ett experiment när Léon försökte anpassa en dielektrisk enhet genom att tillsätta kretsar som kunde generera ljudsignaler, märkte Léon att toner och ljud ändrades när han rörde sin hand mot enheten. Han blev väldigt otroligt fascinerad av denna upptäckt och bestämde sig för att visa upp upptäckten först till Loffe som tillkallade snabbt in sina forskarkollegor och unga studenter för att få lyssna på Léons stora upptäckt i oktober 1920. Bara en månad senare efter sin upptäckt, gav Léon sin första konsert för allmänheten med sitt nya instrument som han kallade för theremin (eller thereminvox). Léon Theremin hade sen han var liten lärt sig att spela cello och kunde använda dessa färdigheter för att kunna spela på theremin. Under en konferens i Moskva, fick Léon Theremin möjligheten att visa upp theremin till Sovjetunionens första ledare och grundare Vladimir Lenin som var mäkta imponerad av Léon Theremins musikinstrument. Till och med försökte Vladimir Lenins spela själv på theremin efter Léon Theremins uppvisning av musikinstrumentet, under ledning av Léon Theremin som visade honom om hur han skulle spela på detta svåra musikinstrument.

 

Efter senare ha åkt ut på en lång Europaturné under 1927 som inkluderade London, Paris och flera städer i Tyskland, åkte Léon Theremin vidare till USA med sin uppfinning och anlände dit den 30 december 1927 med första frun Katia. Han genomförde där en konsert med New Yorks symfoniorkester 1928 med sin theremin och patenterade sin uppfinning i USA. Léon inrättade ett eget laboratorium under sin vistelse i New York under 1930-talet, där han ytterligare utvecklade theremin, experimenterade med andra uppfinningar och nya elektroniska musikinstrument. Bland annat rhythmicon som var världens första elektroniska trummaskin på uppdrag av den amerikanske kompositören och teoretiker Henry Cowell. Den kände fysikern och relativitetsteorins utvecklare Albert Einstein som kunde spela fiol, fick själv möjligheten att kunna jobba i Léons laboratorium och fick testa sig fram på theremins möjligheter och begränsningar.

 

År 1930 genomförde tio thereminister en fullsatt konsert på scenen i Carnegie Hall och två år senare genomförde Léon den allra första elektroniska musikorkester bestående av theremin och andra elektroniska instrument som t ex en theremin cello. Léon var också väldigt intresserad med att få in theremin i dansmusik. Léon Theremins växande popularitet och kändisskap i USA gav honom smeknamnet ”Sovjets Edison”.

 

Under sin vistelse i USA hade Léon ett nära samarbete med andra sovjetiska emigranter, bland annat med thereminvirtuosen Clara Rockmore (hette Clara Reisenberg första gången som de träffades). Léon var förälskad i Clara och försökte flera gånger att fria till henne, men hon valde istället att gifta sig med advokaten Robert Rockmore. Det sovjetiska konsulatet krävde att han skiljde sig från sin första fru Katia, eftersom fruns privatliv inte föll väl för den sovjetiska statsapparaten. När det senare hade uppdagas för allmänheten att uppfinnaren hade gift sig nu med en ung afroamerikansk ballerina, orsakade deras äktenskap en stor chock och ogillande i deras sociala kretsar.

 

Under mystiska omständigheter återvände Léon Theremin tillbaka till Sovjetunionen år 1938. Vissa hävdade att han hade fått hemlängtan, andra trodde att han hade blivit kidnappad av sovjetiska tjänstemän. Flera år senare visade det sig att Theremin hade återvänt tillbaka till sitt hemland på grund av skatter och finansiella svårigheter i USA. Men också på grund av det då stundande kriget som var på gång i världen under tidpunkten. Kort efter att han hade återvänt till Sovjetunionen igen, fängslades han i Butyrkafängelset i Moskva för att senare skickas till arbete i Kolyma guldgruvorna. Trots att rykten spreds i landet om att Léon Theremin hade avrättats, befann sig Theremin i själva verket på en Sharashka som var ett hemligt laboratorium för Röda armén i Gulaglägren. Där arbetade han tillsammans med andra välkända forskare som t ex den sovjetiske flygplanskonstruktören Andrej Tupolev och raketkonstruktören Sergei Korolev.

 

Under sitt arbete i Sharashka uppfann Léon en uppfinning kallad Burans avlyssningsapparat som var en föregångare till den moderna lasermikrofonen. Lavrentij Berija som var chef för den hemliga polisorganisationen NKVD (föregångaren till KGB), använde denna avlyssningsapparat för att kunna spionera på de brittiska, franska och amerikanska ambassaderna i Moskva. Denna häpnadsväckande uppfinning ledde till att Léon Theremin tilldelades Statliga Stalinpriset (även kallad Sovjetunionens statliga pris) år 1947. Léon uppfann också en annan avlyssningsapparat som kallades för The Great Seal Bug som var förklädd i en kopia av det amerikanska statsvapnet. Den amerikanske ambassadören fick senare kopian 1945 som en gåva från sovjetiska skolbarn som en vänlig gest från Sovjetunionen. Avlyssningsapparaten hängde senare i ambassadörens kontor i Moskva och den sovjetiska säkerhetstjänsten kunde där avlyssna på privata samtal som skedde på ambassaden under de första sju åren av kalla kriget, fram tills avlyssningsapparaten upptäcktes av rent misstag 1952.

 

Efter han hade släppts fri från Sharashka 1947, erbjöds han fortsatt arbete i KGB fram till sin pension 1966. Samtidigt som Léon Theremin jobbade för KGB och utan vetskap om vad som hände utanför Sovjetunionen, växte intresset för theremin starkt i USA på grund av att musikinstrumentet användes i flera klassiska science fiction- och skräckfilmer under 1940- och 50-talet. Bland annat The Day the Earth Stood Still (svensk titel: Mannen från Mars) från 1951, The Thing From Another World (svensk titel: Fantomen från Mars) från 1951 och den bibliska mastodontfilmen The Ten Commandments (svensk titel: De tio budorden) från 1956.

 

En av de största elektroniska musikälskarna, just på grund av theremin, var Robert Moog som började bygga egna theremins på 1950-talet. Det gjorde han under sin studenttid och genom sina egna erfarenheter med theremin, lade han dessa till grunden för den legendariska Moog-synthen som kom fram under 1960-talet.

 

Under pensionen fick Léon Theremin möjlighet att kunna jobba som professor på Moskvakonservatoriet i 10 år där han undervisade om hans olika elektroniska musikinstrument. När han senare upptäcktes av Harold Schonberg som var chefsmusikrecensent för The New York Times som hade besökt konservatoriet och skrivit en hyllande artikel om Léon Theremin och hans elektroniska musikinstrument som publicerades den 26 april 1967, avskedades Léon Theremin som professor för konservatoriet och alla hans elektroniska musikinstrument togs bort och förbjuds. Anledning? Musikkonservatoriets VD ansåg att "el är inte bra för musik, el ska användas till elektrisk ström".

 

Under senare delen av sitt liv började Léon Theremin resa runt i världen, bland annat tillbaka till USA och New York i 1991. Själva New York-resan gjordes möjligt tack vare dokumentärfilmaren Steven M. Martin som gjorde en hyllningsdokumentär om Léon Theremin kallad ”Theremin – An Electronic Odyssey” som släpptes två år senare 1993. Väl där i New York fick Léon Theremin möjligheten att få återförenas igen med sin kära kollega och nära vän Clara Rockmore. Han avled två år senare i Moskva den 3 november 1993 vid 97 års ålder.

 

Veta mer? En dokumentärfilm som är värd att kolla in är då  ”Theremin – An Electronic Odyssey” från 1993.

COPYRIGHT (C) 2023