• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

ELECTRO / INDUSTRIAL

I sex långa år har vi väntat på en uppföljare till 2nd Face utmärkta debutalbum ”Nemesis”.

Nu när ”utOpium” äntligen är här inställer sig den självklara frågan: Var det värt väntan?

Svaret blir ett självklart: utan någon som helst tvekan.

Det här tyska enmansprojektet simmar i samma vatten som till exempel Mildreda och Fix8:Sëd8. Det är samma stora ljudbild med lager på lager av ljud och mängder av infall, samplingar och idéer.

Den stora skillnaden med de andra två banden jag nämnde är att 2nd Face lutar sig mer mot det industriella och aggressiva.

Det verkar dessutom som att dessa tre band har triggat varandra till stordåd de senaste åren. Både Fix8:Sëd8 och Mildreda släppte sina bästa skivor i karriären förrförra året och jag gissar att både Jan och Martin kommer att anstränga sig ännu hårdare i studion framöver.

För ”utOpium” är inte bara bra. Den är fruktansvärt bra!

 

Att uppleva det här albumet känns lite som att sitta och lyssna på en gammal morfar som berättar den ena osannolika berättelsen efter den andra. Man nickar och säger ”såklart att det var så”. Men det visar sig att vartenda ord var sant.

Musiken vrider och vänder sig som ett rastlöst väsen och det går inte på något sätt att förutsäga hur det kommer att låta härnäst.

Det är tungt, innovativt, hårt och melodiöst på en och samma gång. Vincents sång pendlar mellan spoken word, passiv aggression och argt grymtande utan att det någon gång låter mal placé.

 

Det sanslösa inledningspåret Momentum låter som om det bästa från Front Line Assembly, Skinny Puppy och Haujobb komprimerats ner till 7 minuter.

Gåshud!

Och det bara fortsätter. I låt efter låt häpnas jag över hantverket och uppfinningsrikedomen som flödar ur högtalarna. De instrumentala passagerna i låtarna är så galet snygga att de borde hänga på museum. Och att välja en favoritlåt är inte svårt. Det är alla.

Jag upplever en mental berg-och-dalbana, en feberdröm, ett elektroniskt jävla mästerverk gjort med fjäderlätt fingertoppskänsla, lekfullhet och 100% dedikation till konsten.

Det finns inte en enda död eller bortslösad sekund på ”utOpium”, det är ren perfektion jag lyssnar på. Från start till mål.

 

I varje låt finns det element som får mig att rysa av välbehag. Det är så snygga detaljer, så mäktiga vändningar och framförallt är det en sån otrolig UPPLEVELSE att drabbas av det här albumet.

Det är inte bara årets bästa platta, det är utan tvekan ett av de bästa elektroniska albumen som gjorts de senaste tio åren.

Ren magi.