Die Klute - "Planet Fear"

ALBUM        Mattias Larsson     2019-02-12

Bra!

6/10

 

INDUSTRIAL ROCK / EBM

Projektet Die Klute överträffar mina, ganska lågt ställda, förväntningar med sin debutplatta. En fet och punkig hybrid av oldschool EBM och thrashgitarrer som jag tror kan tilltala även metalfansen om de bara ger den en chans.

Att blanda feta EBM-rytmer med gitarrer var väldigt stort på 90-talet. Die Krupps spelades på MTV och låg på officiella topp-40 i Sverige, Thåström skrämde bort stora delar av sin fanbase med projektet Peace, Love & Pitbulls och till och med bodygeneralerna Pouppeé Fabrikk adderade gitarrer till sin ljudbild.

 

Nu, nästan 20 år senare så har Claus Larsen (Leaether Strip, Klutae med flera), Jürgen Engler (Die Krupps) och Dino Cazares (Fear Factory) plockat fram genren “crossover” I strålkastarljuset igen och bildat supergruppen Die Klute. Gissningsvis spenderade killarna mer tid med musiken än att brainstorma fram ett spännande gruppnamn, men det kan vi lämna därhän. För det här är nämligen en bra och stabil platta med stora mängder energi.

 

Det låter ju ofrånkomligt som en mix av Die Krupps och Klutae men är ännu mer rakt på sak. Det finns en punkig “flytta-på-er-här-kommer-vi"-attityd som känns väldigt befriande och blandar man det med effektiva, nästan slagordsaktiga  skråla-med-refränger så har man en vinnare.

 

Planet Fear ger dig ingen tid till att tänka efter, lyssna på detaljer eller ens fundera på att snabbspola då det är all-in från första låten och det är bara att försöka hänga med.

 

Den dynamiska trion köttar på med tuggande gitarriff på skitig EBM-grund och det funkar som allra bäst i de snabbare spåren som till exempel “It´s all in vain", "Out of Control" och "Push the limit". Låtarna med lägre BPM har inte alls samma humörhöjande inverkan på mig. Undantaget är den stenhårt kaotiska Public Enemy-covern "She Watch Channel Zero" som får mig att vilja misshandla någon med ett örngott fyllt med tvålar.

 

De verkar ha haft kul i studion och det skiner igenom på många av spåren här. Det är inte överarbetat och krystat utan gjort med skön energi och kortast möjliga beslutsväg, det är iallafall så det känns när man lyssnar.

 

Gillar man Die Krupps och Klutae, då gillar man Die Klute.

 

Svårare än så behöver det inte vara.

SPOTIFY

FOTO HELENE SHIPPEY

COPYRIGHT (C) 2023