Die Krupps – ”Vision 2020 Vision”

ALBUM     Mattias Larsson     2019-12-04

OK!

5/10

INDUSTRIAL ROCK

Efter snart 40 års karriär så är Die Krupps fortfarande vitala. Dock anser jag att det är roligare att se dem live än att lyssna på deras skivor numer då bandet verkar lida av idétorka sedan den ruskigt starka ”The Machinists of Joy” kom 2013.

Die Krupps har alltid varit lite nördigt coola på något sätt. Deras lite stolpiga electrometal har räddats av det faktum att de skrivit bra låtar. Sedan deras återkomst med ”1” i början på 90-talet så har de levererat mängder med hits.

Fatherland, Bloodsuckers, The Dawning of Doom och Schmutzfabrik för att bara nämna ett fåtal. Det är ganska simpel musik egentligen. Metalriff blandat med EBM-basar som tillsammans bildar en tung, kompakt och effektiv ljudbild som tilltalat/tilltalar både synthare och hårdrockare.

 

Med det sagt så är den här senaste skivan tillsammans med den förra, ”V – Metal Machine Music” deras svagaste i karriären. Det är egentligen inget jättesteg bort från hur de har låtit sedan To The Hilt spelades på MTV, det är bara det att de har tappat sin hitkänsla som jag ser det. Det märks ju som tydligast när man tittar på de tre singlar som föregått albumet, inte någon av dem är något vidare singelspår. Det låter alldeles för anonymt och trött.

Till råga på allt så har de plankat Rammsteins Wollt Ihr Das Bett In Flammen Sehen ganska rejält i första singeln Welcome to the Blackout. Idéfattigt, sa Bill.

 

Är det mer metal än tidigare? Svar ja, det är det. Men det är inte det som gör det tråkigt, det är att låtarna bara maler på fram tills Jürgen Engler gapar fram refränger man inte minns.

Anti-Trumplåten Fuck You är ju till exempel ett pinsamt försök till hatlåt där refrängen går ut på att skrika ”Fuck you” många gånger. Idéfattigt, sa Bull.

Men Mattias, finns det verkligen ingenting som är bra? Tja, efter ett stort antal genomlyssningar så har jag fastnat för den sanslöst ösiga Extinction Time och den tuggande riff-pärlan Allies. Resten av låtarna på skivan är helt ok medan de pågår, men jag minns dem knappt efteråt.

Om ”Vision 2020 Vision” hade varit ett kroppsspråk så hade den varit en axelryckning.

 

SPOTIFY

COPYRIGHT (C) 2019