ELECTRONIC / ALTERNATIVE / AMBIENT

Medryckande och insvepande.

Jag bekantade mig med Dreaming of Islands för cirka fyra år sedan då jag gjorde en intervju med bandet. Duon med Ida Gyllensten och Magnus Hedberg (tillika makar) bjöd på ett nytt artisteri och ett mörker på ett spännande sätt. Inte minst att Magnus är en musiker som kan få den – för mig – smått obegripliga synten Buchla Easel att skapa välljudande musik.

Strömmen av singlar har sedan dess varit god – om än till och från. Men inför det självbetitlade debutalbumet står det klart att Dreaming of Islands inte bara levererat sporadiska lyckoskott med låtarna utan ett band som kan förmedla kvalitet och en fin helhet med en fin samling låtar.

Nio spår på cirka 50 minuter. Det räcker gott för att ställa skåpet där det ska stå. Trösklarna för dig som lyssnare är inte skyhöga, men visst – Dreaming of Islands är inte hitmusik. Nej, i stället bjuds du på djup och dynamik. Ett medryckande och insvepande mörker som startar en inre resa. Jag skulle inte säga experimentellt. Närmare sagt filmiskt. Det är musik som testar nya sätt och vägar att leverera sitt innehåll. Oavsett det handlar om Magnus skruvningar på Buchlan eller Idas svepande ”chants”. Det är i högsta grad elektroniskt, men också med akustiska inslag. Speciellt i den stökiga ”Blake”. Det finns kort och gott lite av varje, men cirklar fingerspetsen runt elektroniskt, ambient, alternativt och lite shoegaze. Den beskrivnigen är väl inte helt åt skogen? Fans av till exempel Massive Attack kanske får något med sig?

Albumet är i övrigt välgjort och trevligt producerat. Jag har stor respekt för att det arbetet inte kan ha varit lätt med så många lager av ljud och melodier som tonar ut och in i varandra utan att bli rörigt. Snyggt.

Dreaming of Islands liknar inte många andra band. Definitivt inte i Sverige. Det är modernt och bekant på samma gång. Anden är stor och mörkret kommer att ta dig – om du tillåter det. Gör det vettja!

SPOTIFY