• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

BODYPOP

Dan Ritzén och hans projekt Ironic Sweden levererar ett lite annorlunda sound på sin tredje EP. Borta är And One-stölderna och istället får vi ett dansant sound som placerar ungefär där band som Solitary Experiments och Assemblage 23 brukar ligga soundmässigt.

Styrkan ligger i refrängerna och det smittsamma drivet men sången tenderar att svaja lite för ofta.

Först och främst tycker jag att herr Ritzéns låtskrivande har höjts flera nivåer sedan den första EPn landade på Spotify för ett par år sedan. Man kommer in i låtarna väldigt snabbt och de byggs sedan upp effektivt till de oftast utmärkta refrängerna.

Det är catchy helt enkelt.

Ritzéns produktion tillsammans med Richard Flows mastring bidrar också till den rena och luftiga ljudbilden.

Av de sex spåren så vill jag framförallt nämna tre: Jag Lämnar dig, med effektfull sång på både engelska och svenska och kanske Ironic Swedens bästa låt så här långt i karriären.

Raise Your Hands har med sitt klubbvänliga och ettriga driv en stor chans att bli en favorit hos lyssnarna. Alive är den låt som allra mest påminner om den första And One-doftande EPn och den har en smittsam basgång som även den har potential att bli en favorit på syntharnas dansgolv framöver.

De tre övriga låtarna; Rendezvous With God, Pictures och Darkness har inte riktigt samma hitpotential som de tre jag nämnde och de har också svagare sång, det känns som att det hade behövts ett par tagningar till för att få dem att sitta.

Dan har ju ett lite svengelskt uttal som kanske stör en del. Men jag väljer att godkänna det enligt Lex Children Within. Så länge låtarna är bra och har starka refränger så är uttalet inte det allra viktigaste.

Slutsats: Musikmässigt håller det fullt ut, allra mest i de dansanta låtarna, men jag skulle vilja att det jobbades mer med sången och gärna helt på svenska i fler låtar då det gifter sig bra med både röst och sound.