• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

EBM / ELECTRO

Det dyker upp nya band inom synthgenren hyfsat ofta och när någon av dem visar sig vara en fyrklöver bland maskrosor så blir man extra glad.

Kunt är just en sådan fyrklöver och deras debut-EP kommer med stor sannolikhet att få många inbitna synthare att höja på ögonbrynen denna sommar.

I Synth.nus Facebookgrupp kommer den ständiga frågan ”Men är det synth?” upp titt som tätt när någon postat en låt eller ett band från någon av alla gråzoner vi dras med.

När det gäller Kunt finns det inget att tveka på. Hela ljudbilden andas synth. Det är tungt, medryckande och alla ljud är valda och skapade med stor omsorg. Tänk Depeche Modes ljudlandskap runt 1984/1985 i en modern kostym så har ni en fingervisning om soundet på ”Unleashed”.

Det är tung synth, helt enkelt. Take it or leave it.

 

Denna Skåneduo är också förärade med en sångerska som inte är rädd för att ta ut svängarna. Paula rör sig mellan cool heshet och känslomässig storm utan att man vill stänga av och borsta tänderna. I kombination med de feta synthljuden Rickard har rattat fram och de välskrivna låtarna blir det som sämst ”riktigt bra” och som bäst ”gåshud”.

Jag kommer på mig själv med att höja volymen upprepade gånger, och det är alltid ett säkert tecken på att jag har vaskat fram guld. Eller fyrklöver.

 

De tre första spåren på EP:n är löjligt stabila.

Starka melodier, check! Tunga rytmer, check! Grym sång, check!

Därefter får vi tre låtar som fått remixbehandling av inga mindre än My Love Kills, Tukt och Cryo. Och föga förvånande gör alla tre ett bra jobb.

Den här uppdelningen bidrar till en väldigt varierad upplevelse för mig som lyssnare.

Sen är jag dessutom löjligt svag för EP som koncept då speltiden är som gjord för att trycka på Repeatknappen.

 

Med ”Unleashed” har Kunt lagt en väldigt stabil grund inför fortsättningen och det ska bli mycket spännande att se hur högt deras torn kan bli.