ELECTRONIC

Belgiska Psy’Aviah har tänt en nödfackla i stormen. Oklart vem som ska hitta dem bara.

Den begåvade grundaren och konstnären Yves Schelpe är tillbaka med Psy’Aviah. Ett rutinerat band som hängt i sedan 2003. Uppsättningarna har varit olika men den som följt dem någorlunda på resan vet två saker; att Yves älskar att samarbeta med andra sångare och att bjuda på remixer. Lightflare är inget undantag och har en gäst på vartenda spår av albumets totalt 14 låtar. Deluxe-utgåvan innehåller ungefär lika många remixer…

Den konstnärliga ansatsen med Lightflare är att ett oroligare världsläge värkt fram processen med albumet under en längre tid. Produktionsmässigt är det välpolerat och balanserat. Det som spretar är låtarnas karaktär. Här får du uppleva hela paletten från pop till hårdare electro. Men just midtempolåtarna, och speciellt gästandet av Mari Kattman, är det som jag tycker sticker ut mest.

Så är det just det här med blandningen. Nja, jag vet inte. Det går ju inte klaga på variationen i alla fall. Men frågan är vem som egentligen blir helt nöjd? För när MiXiE1 kliver in på ”In The Sound” och gör någon slags 90-talsinspirerad rap hoppar jag snabbt till nästa spår. Samtidigt bjuder ”Ghost” med David Chamberlin på ett riktigt bra synthmusik. Dock då helt olik tidigare onämnda samarbete.

Låter det rörigt? Så svårt är det inte. Det kort och gott 14 låtar med en rätt vag, röd tråd. Alltså blir själva Psy’Aviah rätt identitetslösa. Är det fel? Givetvis inte, men den sammantagna upplevelsen blir lite märklig när jag, som i exemplet ovan, skippar en låt för den avviker för mycket från vad jag över huvud taget lyssnar på.

Nåja. Jag säger inte vad Yves ska göra rent artistiskt eller inte. Men för mig blir det bara bitvis intressant. Troligen för dig också.

SPOTIFY