SYNTHWAVE

En platta full med ”bossfight”-musik.

Vad händer om du tar ett hårdrocksband och stoppar in det i din Super Nintendo? Shredder 1984 är en fransk producent (eller musikproducerande cyborg som han kallar sig). Karaktär, harmonier och rytmik är hämtat från hårdrocken. Plattformen är synthar. Energin och tempot känner du igen från 80- och 90-talets spelmusik. Tänk bossfighten i slutet av varje level.

Så hur fungerar distade synthar och dubbeltramp med 808:an? Shredder 1984 kan sin hårdrock lika bra som sin synthwave får man väl säga. Det går det inte att ta ifrån honom. Men jag får nog säga att det här inte är musik för någon av fansen på respektive sida. Det är underhållande, men i en programmerad värld blir det väldigt statiskt och osvängigt. Och personligen tycker jag det som skiljer ett dåligt hårdrocksband från ett bra är svänget. Men hantverket och studioarbetet är bra.

Låtarna bjuder på tempoväxlingar och rätt pampiga partier. Jag tänker på en låt som ”Gargantua” som jag gärna skulle vilja höra ett hårdrocksband tolka. Sedan är det lite ansträngande att Shredder 1984 använder samma ljud på alla låtar. Jag fattar grejen. Det ska vara tolkningar på gitarrer, bas och trummor. Visst. Men där tycker jag dynamiken försvinner. Zappar du mellan låtarna blir du snabbt mätt och något desorienterad om vilken låt som är vilken. Jag hade velat haft produktionsmässiga skillnader där vi bjuds på en lite annan ljudbild och stämning. Skulle jag göra en annan liknelse så är det väl att musiken ibland påminner om debstep, eller i alla fall om samma energi.

Men gillar du bossfighterna i enahanda spel från 90-talet – eller behöver du en platta för gymmet?  Då är Nemesis något för dig.

SPOTIFY