• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

IMDUSTRIAL

Med sitt projekt Subverge har Henrik Karlsson (Seven Trees) uppenbarligen hamnat i ett kreativt flow då ”Etterath” kommer bara sju månader efter debuten.

Precis som då är det kall och ödslig martial/ambient/industri vi blir serverade. Snyggt och välgjort, men jag hade önskat mig mer smuts och ondska.

Albumtiteln ”Etterath” är ett nypåhittat ord som har kort kan översättas med ”Känslan av tomhet efter ett avslutat projekt”, något som Henrik kände att han verkligen kunde relatera till.

Soundet i sig är sig hyfsat likt det på debuten. Det är ödesmättat, olycksbådande och kargt. Stråkar och militanta trummor driver låtarna framåt och ibland smyger sig distade sjok av ljud fram, men i mitt tycke alldeles för sällan.

Om jag ska dra en referens så är det inte helt olikt tidiga Delerium. Kryddat med martial industrial á la Arditi.

Det vilar också nåt filmiskt över albumet, jag tror inte att det hade varit malplacerat som soundtrack till ”Game of Thrones” eller liknande.

Men det är också här mina betänkligheter kommer in. Det är lite för rent och tillrättalagt för mig, för få överraskningar och udda infall.

Jag hade velat ha mer röstsamplingar, mer muller, mer distat oväsen som kontrast till den ganska så städade ljudbilden.

Det bränner till ibland, inledande Entering The Void är tillsammans med Subutex och Siamese Twins de låtar som höjer sig över de andra då de har en känsla av annalkande fara över sig. På debutplattan ”Zechrum” var det just den känslan som var behållningen. Denna uppföljare spelar lite ”safe” vid en jämförelse. Kanske befinner jag mig för långt från målgruppen? Högst troligt.

Gillar man tidiga Delerium och martial industrial så kan det här vara nåt att äga. Om inte annat så för det sinnessjukt snygga omslagets skull.