• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

MINIMAL SYNTH

Sällan har väl ett bandnamn varit så klockrent. Det svajar och skaver på precis rätt sätt när Tomas Z Westberg släpper lös projektets andra EP. Minimalt, kallt och introvert, sådär som vi känslokalla synthare vill ha det.

Precis som på 2022 års EP ”Rewind” är det ett minimalistiskt retrosound á la Absolute Body Control vi blir serverade. Samma enkla men samtidigt effektiva synthslingor och de där trumljuden som låter så 70-tal att det gör ont, fast på ett skönt sätt.

Den här gången har Tomas dessutom fått hjälp av en livs levande basist i form av Anders O Öhgren vars basspel ger en lite skitigare ljudbild som får mig att tänka på tidiga Agent Side Grinder.

 

Av de sex låtarna på den här EPn vill jag framförallt hylla den nattsvarta It´s More fun To Be Dead som med små medel får det att svänga ordentligt. Minimalkrautelektronika? Absolut!

Även titelspåret Until We Fall, som inte skulle göra bort sig på en mörk och rökig klubb, är värd att nämna lite extra. Undergångsdisco från samma planhalva som tidigare nämnda Agent Side Grinder. Lysande!

 

Alla spåren är lite eljest. Lite egna. Lite grubblande introspektiva och, såklart, extremt okommersiella. Det är ett fräscht sound som paradoxalt nog låter både omodernt och tidlöst på samma gång.

Formatet EP är ju dessutom väldigt tacksamt då det inbjuder till upprepande lyssning och det i sin tur har gjort att jag har spenderat mycket tid med ”Until We Fall”. Jag har snudd på blivit beroende av den. Men hellre det än heroin som pappa sa.

 

Jag tycker den här skivan är en liten pärla.

Den är som att hitta en hundralapp i ett par byxor man inte använt på ett tag, som att få ett ja från någon man frågat chans på.

Ett ljus i mörkret.