Hallå Stars Crusaders! Berätta – vilka är ni och vad gör ni för musik?

Yeda: Hallå människor. Vi är Yeda, Davedag, Symorg och C-1C0. Vi är elektronisk musik-älskare och science fiction-entusiaster. Vår musik är som ett soundtrack till en sci-fi-film. Lyssna på vår musik och låt ditt sinne resa ut i yttre rymden, eller låt din kropp dansa som aldrig förr. Eller bägge. Det är upp till dig.

 

Vad har ni för bakgrund?

Yeda: Dave och Symorg var gamla skolkamrater och spelade elektronisk musik redan då. De hade ett band som hette Sell System. De släppte tre album och hade massor av spelningar, projekt och andra produktioner.

   Jag mötte dem för första gången på deras audition 2014 när de sökte en sångare till ett nytt ”electro syfy”-projekt. Det blev kärlek i första ögonkastet. Stars Crusaders bildades den dagen. Vi började omedelbart komponera musik och på mindre än ett år hade vi låtar till ett helt album, vilket blev debutalbumet New Horizons.

   I slutet av 2014 anslöt sig C-1C0 till bandet som livetrummis för att addera mera energi i våra liveframträdanden.

 

Berätta om er självuppfunna genre ”electro syfy”!

Dave: Bortsett från vår personliga smak och influenser så försöker vi forma något eget i form av en genre vi kallar ”electro syfy”. Det handlar inte om att skapa något totalt nytt, men vi blandar ingredienser för att skapa något vi kan sätta en egen etikett på, inspirerad av medvetenheten om att vi inte är ensamma i universum.

 

Hur skriver ni er musik? Berätta om processen!

Yeda: Allt börjar med ett sci-fi-koncept. Jag skriver en kort story indelad i kapitel som vi använder som guide när vi skriver text och musik. Dave gör tracksen och loopar inspirerade av kapitlen i berättelsen. Sedan skapar vi melodierna och arbetar tillsammans med att ändra strukturer, verser och refränger tills vi är nöjda. Till sist väljer vi ljud och att sätter de sista arrangemangen. I den kreativa processen med låtarna kommer rytmen först, sen melodi och text.

   Den första låten vi gjorde tillsammans var Aeterna, och det är också första kapitlet i berättelsen. Början på resan.

 

Och texterna då?

Yeda: Precis som när det gäller musiken använder vi sci-fi-storyn som guide även när vi gör texterna. Symorg och jag arbetar tillsammans och förvandlar kapitlen till låtar. Hur som helst, texterna har för avsikt att vara mystiska och öppna för tolkning. Varje låt är oberoende av den andra. Du kan lyssna på en låt och koppla den till dina personliga känslor på ett sätt som bara anknyter till dig. Låtarna kan i övrigt ha flera betydelser. Som till exempel vår första EP - Aeterna - som handlar om början på vår resa, men som mycket väl även skulle kunna handla om död.

   Du kan ladda ner hela berättelsen på vår hemsida om du vill ha ”nyckeln” till att förstå våra texter, eller så vill du kanske hellre hitta en personlig betydelse för våra texter.

   Alla låtar och kapitel i konceptet har ”easter eggs” – lycka till med att hitta dem!

 

Vad jobbar ni med för hårdvara och mjukvara?

Dave: Jag föredrar bekvämligheten, kostnaden och variationen som jag kan få av mjukvara, men visst ger hårdvara många gånger både livfullare och varmare ljud. Vi använder även en hel del riktiga instrument eftersom de ger en verklighetskänsla som passar bra till science fiction!

   Jag tycker att det bästa sättet att använda vintage-ljud, på ett intressant och artistiska sätt, är att filtrera dem med ny mjukvara för att ge dem nytt liv. På Welcome To Hydra har vi tagit vara på mycket gamla ljud - tack vare ny teknik.

 

Berätta om bakgrunden och arbetet med ert nya album Welcome to Hydra!

Welcome to Hydra är vårt andra studioalbum och följer vårt föregående albums omloppsbana, men berättelsen fortsätter. Låtarna har fortfarande sound av futurepop och EBM, men även med andra influenser av andra genres. Det finns samarbeten med den övriga Italienska, elektroniska musikscenen; Syrina, Electrogenic och Forces of Light. Mix och mastering har gjorts lite olika producenter; Stefan Poiss (Mind.In.A.Box, Thyx), Vasi Vallis (Frozen plasma, Namnambulu) och Rob Dust.

   Genom att skapa en framtida, dystopisk värld tillåter det oss att fokusera på paradoxer i vår riktiga värld. Människan håller på att tappa medmänskligheten. Vi lever i en låtsasvärld. Vi har typ 2000 virtuella vänner online, men kanske ingen att ta en öl med. Vi tror att vi är lyckliga när vi köper och äger en massa nya saker, men märker inte att vi i själva verket är beroende av själva köpandet. Det är som en drog, vi vill hela tiden ha mer. Vi äter mer än vi behöver och vi spenderar pengar på att gå ned i vikt. Vi är medvetna om detta, men vi har inte modet att förändra beteendet.

   Som vanligt har även låtarna en mening, var och en i sig. ”The Great Exodus” handlar om en mänsklig utvandring till en ny planet, men den beskriver även rädslor och hopp som dagens flyktingar upplever. ”Under Attack”-texten skrev vi precis före terroristattackerna i Paris. Vi upptäckte efteråt att många textrader kunde återfinnas i de rubriker som kavlades ut efter dåden. Vi skrev om science fiction, interstellära slag och avlägsna världar, men i själva verket beskrev vi nuet. ”Gemini” handlar om våra olika identiteter. Vi bär alla en mask med ett nytt ansikte varje dag. Vi gömmer vårt riktiga ansikte långt ner i själen eftersom det skrämmer oss. ”The Will” är en electroballad om mänsklig motståndskraft, vår kapacitet att överleva omskakande händelser. På ”Soulless” samarbetar vi med Syrian där vi blandar melodier och teknik. En ruffig synthpoplåt med en text som handlar om kärlek mellan olika arter.

 

Känner ni till något om den svenska synthscenen då?

Dave: Ja, vi känner personligen tre band – Covenant, Vanguard och Dupont. Vi samarbetade med Dupont på vår första EP Aeterna 2014 där du gjorde en utmärkt remix. Vi delade scen med Vanguard i december 2016 i Moskva på deras Snow Synthetic Festival och vi spelade på Electronation Festival i Turin nyligen med Covenant.

   Dessa är värdiga den svenska futurepopscenen som några av de mest intressanta och prestigefyllda i världen. Speciellt har dessa band visa sig vara professionella och vackra människor även utanför scenen. Jag skulle vilja berätta om ett medmänskligt ögonblick. Vi delade scen med Covenant och efter spelningen kom sångaren Eskil Simonsson in i logen och ville gratulera oss … du kan tänka dig vilken tillfredsställelse vi kände i det ögonblicket!

 

Några spelningar på gång? Kanske i Sverige?

Symorg: Vi har faktiskt flyttat till en planet kallad Aceron för några spelningar. Vi har en fanbase där, men vårt moderskepp kommer snart att landa nära dig. Vi ses i Sverige – eller någonstans i yttre rymden.

 

Så vad är era slutord till era svenska fans?

Live long and prosper. Ciao. Men vårt sista slutord är: Cibele.