Foto från www.vanguardofficial.com
Vi älskade alla Kathleen Hannahs band Le Tigre och det var något åt det hållet vi tänkte oss. Problemet var bara det att ingen av oss var så haj på inspelningsprogram, men vi bestämde oss för att lära oss spela in själva ändå. Och på den vägen är det…
Redaktionen blir alltid extra glad när återväxten av synthpop med rötter i 80-talet, men med ett uppdaterat uttryck, skapas av nytänkande, svenska artister. Brita Kristina har en singel ute inför kommande album och vi ville förstås veta mer om hennes framtidsplaner.
Text Gustaf Hull
Foto Sofie Grabo
2016-10-19
Hej Brita Kristina! Berätta om din musik för de som inte känner till dig!
Hej själv! Jag är en 33 år gammal musiker, låtskrivare, sångerska och artist från Umeå som numera är bosatt i Piteå. Musik har varit det viktigaste i mitt liv sedan tonåren och jag har skrivit låtar så länge jag kan minnas. De senaste åren har jag mest varit aktiv som soloartist under artistnamnet Brita Kristina. Jag släppte min debutskiva som soloartist, “A New Game”, 2012. Den var uppbyggt med “vanliga” instrument som trummor, bas, gitarrer, piano/orgel, cello och trumpet och jag samarbetade med en väldigt duktig producent vid namn Pelle Henricsson (Tonteknik Recording i Umeå). Det var en stark upplevelse att höra sina låtar med fullt band och jag är glad att jag fick vara med om den resan. Parallellt med att jag spelade in A New Game spelade jag också en electropoptrion The Koo-Koos. Vi hade just gått från att vara ett rockband på fem personer till att bli en trio. I och med det bestämde vi oss för att börja göra elektronisk musik istället. Vi älskade alla Kathleen Hannahs band Le Tigre och det var något åt det hållet vi tänkte oss. Problemet var bara det att ingen av oss var så haj på inspelningsprogram, men vi bestämde oss för att lära oss spela in själva ändå. Och på den vägen är det…
Du har sagt att du inspireras mycket av Depeche Mode, Pet Shop Boys och Bronski Beat. Det kan jag hålla med om och hörs verkligen i en låt som ”The Wall”. Varför finner du 80-talseran så spännande? Vad för nyare musik inspireras du av?
Jag är ju själv född på 80-talet (1983) och har en förkärlek för det decenniet överhuvudtaget. Band som Depeche Mode och Pet Shop Boys upptäckte jag ju långt senare men det känns bara så rätt för mig att skriva den sortens musik. Är nog något med kopplingen mellan det dystra och melankoliska tillsammans med feta synthar som jag går igång på. Ju synthigare och ju mer analogt desto bättre. Jag lyssnar t.ex. mycket på instrumental synth så som Mitch Murder, Todd Terje och Lazerhawk. Ju mer Miami Vice och TV-spel desto bättre! Ovan nämnda artister är aktiva idag men är ju väldigt retro. När det gäller ny musik så är jag ett stort kent-fan och diggar då i första hand deras mer synthiga plattor som Du & jag döden, Tillbaka till samtiden och En plats i solen. Sen vill jag också lyfta fram att det finns många grymma kvinnor inom den här genren som inspirerat mig mycket, t.ex. Emmon, Le Tigre, Goldfrapp, Imogen Heap, Chicks on Speed, Ladytron och så piteåbandet Pophjärtat med Michaela Stridbeck i spetsen.
Varför har du valt att jobba som soloartist?
Jag är väldigt otålig person och tycker att det är skönt att kunna styra och planera allting utan att behöva anpassa sig efter andra personers program. Just nu samarbetar jag mycket med min sambo som också är musiker och producent. Det är praktiskt eftersom att vi bor tillsammans och inte behöver boka tid för att ses.
Vad jobbar du med för hårdvara/mjukvara för att skapa din musik och sound?
Jag jobbar både med Logic Pro och me Reason. Älskar Arturias mjukvarusynthar, skulle vilja ha råd att köpa många fler pluggar från dem. Jag jobbar sakta men säkert med att bygga upp en mäktigare studio men faktum är att min skiva är inspelad med väldigt enkla prylar som sjunger på sista versen. Därav skivans titel “Broke and Restless”...
Berätta om dina texter. Vilka ämnen behandlar du?
Mina texter är självbiografiska och behandlar sådant som jag varit med om i livet. Det är mörka texter om depression, utsatthet, ensamhet och sorg. Musiken har alltid varit min ventil och terapi och det är mycket tack vare den här skivan som jag tagit mig igenom de senaste tre åren. Vissa låtar på skivan kommer jag knappt ens ihåg att jag skrivit och spelat in, jag var så deppig och trött. Lite otäckt att det kan bli så ändå, men det blev bra låtar!
Varför engelska? Satsar du på en utlandskarriär?
Det har fallit sig väldigt naturligt för mig att skriva på engelska. Jag minns så väl när det lossnade för mig som textförfattare. Jag har alltid sett på mig själv som en bra låtskrivare när det kommer till musik och melodi, men att jag är sämre på texter. Inför att jag skulle spela in min debutskiva bestämde jag mig för att fokusera extra mycket på texterna och jag jobbade med min självkänsla runt det jag skriver. När jag släppte på prestationsångesten och vågade vara superpersonlig i texterna var det som att allt landade. På skivan som kommer nu har jag skrivit några av mina starkaste och mest självutlämnande texter någonsin. Jag hoppas att folk vill lyssna på dem och blir berörda och får styrka från dem. Även fast de är mörka och handlar om jobbiga saker så finns det alltid en strimma hopp och ljus i mörkret. Det blir bättre! Och angående utlandskarriär så är det ju så klart en dröm, men jag tar en sak i taget just nu. Eftersom att jag gör allting själv är det svårt att hitta kanaler ut, men det blir om det blir tänker jag. Min största dröm är att få åka och spela i Japan.
Är ”The Wall” (singel från plattan) en generell bild av vad vi kommer att få höra?
The Wall är absolut en representativ singel för skivan i övrigt. Den röda tråden i min musik är starka melodier, spännande arrangemang som överraskar, sorgsna texter och massor med snygga synthslingor.
Vad har varit största utmaningen med att färdigställa den?
Det mesta har varit utmanande med att få klart den här skivan. Låtarna är inspelade under en period på tre år och de har färdigställts i tre olika städer (Umeå, Piteå och Malmö). En stor utmaning har varit att få ihop det till en helhet. Jag måste ge en stor eloge till Tommy Eliasson som mastrat plattan. Han har inte haft ett lätt jobb kan jag säga! Nästa utmaning har varit att få orken och tiden att räcka till för att gå igenom hela processen med ett albumsläpp. Jag har inte mått så bra de senaste åren så det har inte varit någon lätt match. Har dock haft massor med hjälp och stöd av min sambo Danne som både varit medproducent och hjälpt till med grafiskt material och PR-upplägg. Utan honom hade jag aldrig orkar tror jag.
Kommer vi få se dig live?
Det kommer ni absolut! Jag kommer ha en releasefest i Piteå där jag bor den 26/11 där jag ska spela live och fira med tårta och bubbel. Blir även en spelning på Piteå Pride helgen därpå. Ska försöka fixa några spelningar söderut också efter jul. Sen blir det ett litet uppehåll för bebisfödande, ska nämligen bli mamma i början av mars! Det är ju sjukt kul och coolt! Men först ska jag alltså släppa min musikbebis som jag hoppas att så många som möjligt ska tycka om!
Intervju med
Brita
Kristina
"Jag jobbar både med Logic Pro och me Reason. Älskar Arturias mjukvarusynthar, skulle vilja ha råd att köpa många fler pluggar från dem."
"Jag har inte mått så bra de senaste åren så det har inte varit någon lätt match. Har dock haft massor med hjälp och stöd av min sambo Danne som både varit medproducent och hjälpt till med grafiskt material och PR-upplägg. Utan honom hade jag aldrig orkar tror jag. "
"På skivan som kommer nu har jag skrivit några av mina starkaste och mest självutlämnande texter någonsin. Jag hoppas att folk vill lyssna på dem och blir berörda och får styrka från dem."
COPYRIGHT (C) 2023