Före detta Ghostmedlemmen Martin Persner hade ju låtit sin mask falla och gått ut officiellt med att det var han som var Omega och körde dessutom igång sitt gamla band MCC [Magna Carta Cartel] i samma veva. Priest delar ju skivbolag, Lövely Records, med bland andra MCC,

var detta ännu ett av hans projekt eller var det rent utav Papa Emeritus själv som låg bakom Priest? Synth.nu passade på att ställa några frågor till sångaren i Priest, Mercury, och en del frågor kanske besvaras här. Andra låter vi vara obesvarade.

 

När dök egentligen planerna på att starta Priest upp och varför?

I Berlin i slutet av 2010 kom idén till själva projektet. Det såg helt annorlunda ut då och det var inte lika genomtänkt. På den tiden var det tänkt att vara en duo, lite som Soft Cell eller ett mörkare Erasure. Vi spelade in en demo som senare skulle bli vår första singel The Pit, men sen kom andra projekt emellan. Beslutet att damma av Priest igen togs i början av 2015 och Alpha kopplades in som producent. Under sommaren spelade vi in demos i olika vardagsrum i Stockholm och vi märkte att vi behövde en till medlem. 2016 så blev Priest en trio och konceptet kändes så pass bra att vi kunde börja på riktigt, så i januari 2017 gick vi in i studion för att spela in New Flesh.

 

Albumet är väldigt varierat. "The Pit" och "Vaudeville" får väl närmast betecknas som EBM och som vad jag sett verkar vara de låtar som går bäst hem hos Ghostfansen, medan låtar som "History in Black" och "Private Eye" är lite mer, om ni ursäktar uttrycket "schlagersynth" a la Bodies Without Organs till mer normal synth som "The Cross", min personliga favorit tillsammans med avslutande och lite ödesmättande "Reloader". Hur kommer det sig att låtarna är så varierade?

Ja, vi gillar olika typer av synth och det är kul att skriva låtar i olika genres. Vi är fans av DAF, Front och Nitzer samtidigt som vi älskar Yazoo, Depeche osv. Då vi har ett starkt visuellt koncept tycker jag vi kommer undan med att skifta mellan stilar – lite som The Cure; en stor del av varför de kan variera sig så mycket musikaliskt, utan att man tänker på det, är Robert Smith´s läppstift och frisyr. Det fungerar som nån form av bindemedel. I framtiden kommer vi bli mer experimentella och förmodligen lite hårdare, men en popdänga eller två bör finnas på varje släpp tycker jag.

 

Albumet "New Flesh" är producerat av Alpha och gästas även av Air som båda har medverkat i Priest. Var det svårt att få dem att jobba med rent elektronisk musik med tanke på deras bakgrund?

Inte alls! Air eller ”Airghoul” köpte sina första Moogsyntar på 70-talet och har alltid hållit sig a-jour med ny teknologi i form av datorer, moduler osv. Han hade en Atari 1040 med Cubase kopplad till en Roland SoundCanvas innan han gick vidare till andra datorer och mjukvara som t.ex. ReBirth, Logic osv. Han är verkligen ingen rookie på elektronisk musik.

Gällande Alpha så har han ett brinnande intresse för syntar. Jag tror faktiskt inte han har lyssnat på en enda hårdrocksplatta de senaste 5 åren, men då han kommer från en hårdrocks/hardcorebakgrund så påverkade han givetvis ljudbilden på ett dynamiskt sätt som inte är helt konventionellt i syntmusik.

 

I videon till "The Cross" ser man Mercury bära diverse halssmycken som ser ut som de olika symboler medlemmarna i Ghost bär. Jag antar att det är gjort med glimten i ögat?

Både jag och nej – visst, gastarna bär alkemiska symboler precis som medlemmarna i Priest, men till en början fanns inte en tanke på att göra det. Tidigt 2015 började en av medlemmarna repa med ett annat band (The Spagyrics eller Astrakan som de heter nu) som i sitt namn anspelar på gamla alkemiska metoder. Samme medlem hittade kort därefter en bok som hette ”Spagyrics” som han då köpte pga. sammanträffandet. Då han öppnade boken skedde ytterligare ett sammanträffande – en bild på symbolerna som Ghost använder var direkt länkade med tre andra symboler (Tria Prima). Efter den händelsen gick det inte att gå tillbaka. Det var som att en högre makt vill att det skulle bli så.

 

En fråga som våra intervjuobjekt ofta får är om de föredrar mjukvaru- eller hårdvarusynthar. Hur är det med den saken i Priest och hur jobbar ni i studion?

Jag ska inte sticka under stol med att jag gillar att skriva låtar med mjukvara – det är enkelt och portabelt plus att man kan programmera om och ändra saker väldigt smidigt. I studion använder vi främst hårdvara. Vi lånade syntar av vänner så att vi till slut hade en rätt bra park. Några i urval som användes på New Flesh kommer här för den intresserade: Prophet 5, TR-909, Moog Sub37, Moog Minitaur, Mini Moog, Monotron Delay, OB-6, DSI Pro-2, Roland D-20, DX7, DX21, DX9, Stylophone, Casio SK1, Doepfer Dark Energy, Machinedrum SPS-1 MK2, TR-8, Roland JU-06, MicroKorg m.m. Sen använde vi en hel del mjukvara och samplingar också. Vi spelade även in när vi bankade på en del bråte.

 

Hur ser framtiden ut för Priest? Turné? Fler singlar på väg? Är nästa skiva redan planerad?

I början av december spelar vi i Wien och Köpenhamn – det är våran jungfrufärd så att säga. Vi kommer turnera mer i början av nästa år men, vi har lite mer jobb att göra innan vi kan gå ut med datum osv.

Nu har vi precis släppt debutplattan så den kommer vi promota ett tag framöver men såklart finns tankarna på att spela in en EP under nästa år! Även den kommer släppas på Lövely records. Slutmålet är ju såklart att ta över universum, men vi börjar här.