• HEM

• RECENSIONER

• ARTIKLAR

• OM OSS

• KONTAKT

EBM

Arvsynd är en duo som har verkat i periferin de senaste 10 åren. Enligt egen utsago är de dåliga på att promota sig själva och lägger man till att de bara spelat live en handfull gånger så är det ingen skräll om du missat dem.

Men nu borde det bli ändring på det. Deras sjätte album förtjänar uppmärksamhet och hör definitivt till det bästa de gjort.

Bandets tidigaste alster framstår idag som rätt försiktiga och nästan lite loja i sin framtoning. Då lät det mer primitivt och DAF-igt, men med årens lopp har de blivit kaxigare och fått ett större självförtroende, främst när det gäller sången och texterna, men även ljudbilden har blivit större och tagit mer plats. Det finns fler lager, vilket ger ett annat djup och tyngd än tidigare.

”Kättare” är en tämligen pessimistisk skiva. Den avhandlar alla felbeslut som vi människor gjort och hur vi enbart kan skylla på oss själva för att vi sitter i skiten just nu. Samtidigt är den en uppmaning till oss alla att höja våra röster för att få till en förändring.

Med välskrivna, smarta texter på svenska och gediget låtbygge levererar duon sin tunga musik med ackuratess.

Soundet är i grund och botten EBM som pimpats med allsköns underliga ljud och samplingar. Det låter stort, luftigt och välgjort även om det finns några charmiga skavanker här och var.

Låtarna står starka för sig själva utan att vara singelmaterial, det är egentligen bara den första singeln Exil som har en mer direkt refräng. Dock vill jag lyfta den tunga pulserande inledningslåten Aska, käftsmällen Kriget Alla Vann och den Wumpscut(?)-doftande Hjärnridån lite extra. Och om det är något som Arvsynd ska skruva till inför kommande album så är det de där tydliga, starka refrängerna. Får de till det så kommer de bli livsfarliga framöver.

Men, nu när Spark! (förhoppningsvis tillfälligt) inte levererar som förr så är den här duon det bästa vi har inom svenskspråkig synth i den tyngre skolan.